2014-01-09
10:23:28
Några ord från regissören om Trassels premiär
Premiärhelgen för uppsättningen av Ray Cooneys komedipjäs ”Trassel” är avklarad. Det är sällan jag brukar vara nöjd med premiärer. Det finns alltid någonting som kan ändras: små nyanser som ska modifieras, replikleveranser, vad som kan tyckas vara bagatellartade rörelsemoment, intonation och allt annat som tvångsmässigt måste korrigeras. Men i lördags fick jag se det en makalöst talangfull tour de force. Jag drar mig inte för att proklamera att det ensemblen framförde kan vara en av de starkaste premiärer jag beskådat. En sådan insats värmer ett ångestfyllt regihjärta.
I ett reportage om oss i Dalarnas Tidningar förklarade jag att jag ”njuter av att få vara här”. Det är sällan jag uttrycker mig i så pass extravaganta patosliknande utsvävningar. För vissa kanske det låter som en typisk plattityd men när jag sitter här hemma och går runt bland ändlösa bokryggar och manuskript så är det någonting besynnerligt jag känner. Till skillnad från böckerna känns det som om jag har inte har något innehåll. Det spritter till i mina fingrar. Jag är tom. Det är bara några dagar kvar till nästa föreställning… några dagar innan jag kan ta steget in i en fabulös värld av kläder, artikulationsövningar, teatersmink, förberedelser och framför allt människor. Det ger mig innehåll. Ni är alla välkomna på föreställningen ”Trassel”.
/William, regissör
Kommentera inlägget här:
